Läser du böcker? Inspirera mitt arbete med min debutroman och följ nyhetsbrevet!
Utmärkelser ättens personer erhållit.
Nordstjärneorden

Nordstjärneorden är en svensk kunglig orden som utdelas till medlemmar av det svenska kungahuset samt, på beslut av regeringen, till utländska medborgare eller statslösa personer som gjort personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse. Orden delas formellt ut av Kungl. Maj:ts orden som är de svenska statsordnarnas gemensamma organisation. Stormästare för Nordstjärneorden är Sveriges monark.

Nordstjärneorden har fem värdigheter och blått band med gula kanter. Ordens devis är Nescit Occasum (latin: 'den vet inte av någon nedgång') vilket syftar på Polstjärnan (Nordstjärnan) som är fixerad på himlavalvet. Till orden hör även Nordstjärnemedaljen.

Läs mer...

Anders Petersson (1825-10-28 - 1907-01-16)
Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
Johan Sjöberg (1854-06-21 - 1926-04-28)
Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
Johannes Edfelt (1904-12-21 - 1997-08-27)
Kommendör av Nordstjärneorden (KNO)
Adolf Silfversparre (1744-11-21 - 1784-07-13)
1781-11-26 Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
Aron Silfversparre (1727-01-25 - 1818-04-21)
1815-01-28 Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
Oskar Silfversparre (1832-12-09 - 1910-09-21)
1897-09-18 Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
Arent Silfversparre (1856-08-08 - 1902-02-26)
1898 Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
Elof Silfversparre (1878-05-20 - 1963-02-26)
1941-06-06 Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
Svärdsordern

Svärdsorden är en svensk kunglig orden, instiftad 23 februari 1748 av Fredrik I, som utmärkelse för officerare i krigsmakten. Svärdsorden är alltsedan ordensreformen 1975 vilande. Till orden hör Svärdstecknet, en medalj som delades ut till underofficerare, samt Svärdsmedaljen, som delades ut till underbefäl.

Orden instiftades tillsammans med Serafimerorden och Nordstjärneorden den 23 februari 1748. Svärdsorden instiftades efter mönster av den franska Sankt Ludvigsorden. Svärdsorden tilldelades officerare 'för tapperhet och framstående förtjänster i krigstid samt för gangnande och långvarig verksamhet'. Ordens latinska devis Pro Patria betyder För Fosterlandet. Svärdsorden hade ursprungligen endast två grader: kommendör och riddare. I samband med Gustaf III:s kröning 1772 tillkom graden Kommendör med Stora Korset. 1873 delades kommendörsgraden i en I:a och II:a klass. Den senare var då avsedd endast för utländska medborgare, men från 1889 delades den även ut till svenska medborgare. Samma år delades också riddargraden i två klasser,varvid II:a klassen endast tilldelades utländska medborgare.

Läs mer...

Johan Burman (1771-03-30 - 1824-04-29)
Riddare av svärdsordern (RSO)
Johan Hasselström (? - 1919-02-20)
Riddare av svärdsordern (RSO)
Mattias Widegren (1775-02-28 - 1842-10-12)
Riddare av svärdsordern (RSO)
Johan Silfversparre (1681 - 1752-11-01)
1748-04-26 Riddare av svärdsordern (RSO)
Per Silfversparre (? - 1750-03-01)
1748-09-06 Riddare av svärdsordern (RSO)
Lars Silfversparre (1700-05-11 - 1754-03-29)
1751-12-04 Riddare av svärdsordern (RSO)
Volmar Silfversparre (1706-06-04 - 1773-08-24)
1751-12-04 Riddare av svärdsordern (RSO)
Erik Silfversparre (1719-04-15 - 1795-12-10)
1761-11-23 Riddare av svärdsordern (RSO)
Daniel Silfversparre (1740-09-08 - 1790-11-30)
1770-04-25 Riddare av svärdsordern (RSO)
Nils Silfversparre (1722-02-24 - 1796-01-25)
1770-04-28 Riddare av svärdsordern (RSO)
Adam Silfversparre (1725-09-15 - 1799-10-08)
1772-05-28 Riddare av svärdsordern (RSO)
Fredrik Silfversparre (1742-09-15 - 1805-04-01)
1779-01-24 Riddare av svärdsordern (RSO)
Isak Silfversparre (1753-01-13 - 1833-01-13)
1797-11-01 Riddare av Svärdsordern (RSO)
Isak Silfversparre (1753-01-13 - 1833-01-13)
1809-07-03 Kommendör av Svärdsordern (KSO)
Claes Silfversparre (1763-07-17 - 1819-03-15)
1809-07-03 Riddare av svärdsordern (RSO)
Volmar Silfversparre (1780-08-04 - 1855-07-14)
1814-08-04 Riddare av svärdsordern (RSO)
Isak Silfversparre (1753-01-13 - 1833-01-13)
1815-01-28 Kommendör med stora korset av Kungliga Svärdsorden (Kmstk SO)
Gustaf Silfversparre (1771-08-01 - 1858-07-31)
1817-09-01 Riddare av svärdsordern (RSO)
Carl Silfversparre (1787-12-13 - 1838-01-29)
1829-08-31 Riddare av svärdsordern (RSO)
Alexander Silfversparre (1812-10-22 - 1886-01-17)
1862-01-28 Riddare av svärdsordern (RSO)
Salomon Silfversparre (1826-07-17 - 1911-11-16)
1870-06-11 Riddare av svärdsordern (RSO)
Varner Silfversparre (1851-08-07 - 1893-07-11)
1892-12-01 Riddare av svärdsordern (RSO)
Ludvig Silfversparre (1862-02-05 - 1933-03-16)
1906-12-01 Riddare av svärdsordern (RSO)
Vasaordern

Kungliga Vasaorden (VO, ursprungligen Wasaorden) är en svensk kunglig orden, som instiftades den 29 maj 1772, Gustav III:s kröningsdag, avsedd att belöna förtjänster inom de områden där Svärdsorden och Nordstjärneorden inte kunde komma ifråga. Orden är sedan Ordensreformen 1975 vilande. Till orden hör Vasamedaljen.

Orden tillkom som åminnelse av Gustav Vasa och har fem grader. När en präst eller en kvinna belönas med Vasaorden kallas han eller hon inte riddare, utan ledamot av Vasaorden, precis som för övriga svenska riddarordnar. Orden var dessutom fri i det att den för sin tid var mycket demokratisk. Den kunde utdelas till vem som helst, utan hänsyn till klass och börd, alltså även till icke adelsmän.

Konungen utdelade graderna allt efter förtjänst. Somliga grader var dock belagda med avgift, men de kunde inte köpas, utan bara erhållas. För de stora korset erlades 800 daler silvermynt, för kommendörer 400 daler silvermynt medan riddarna var befriade från avgiften. Den femte paragrafen stadgade att 'Denna Ordens Riddare skola Femtio vara samt dessutom Sex stora Kors och Åtta Commendeurer, Konungen och Ordens-Cantzleren inbegripne.'

Ordens första ledamöter (riddare och kommendörer) dubbades i Kungliga slottskapellet den 17 juli 1772; de var 43 till antalet, varav 14 var ledamöter av Vetenskapsakademien.

Läs mer...

Hjalmar Kylberg (1824-01-06 - 1885-10-13)
Riddare av Vasaordern (RVO)
Johan Sjöberg (1854-06-21 - 1926-04-28)
Riddare av Vasaordern (RVO)
Fredrik Bæckström (1802-12-04 - 1866-04-25)
Riddare av Vasaordern (RVO)
Johannes Edfelt (1904-12-21 - 1997-08-27)
Riddare av Vasaordern (RVO)
Carl Silfversparre (1776-07-05 - 1849-03-25)
1839-06-06 Riddare av Vasaordern (RVO)
Carl Silfversparre (1819-06-02 - 1872-08-01)
1866-07-03 Riddare av Vasaordern (RVO)
Carl Silfversparre (1808-09-05 - 1872-01-27)
1869-03-19 Riddare av Vasaordern (RVO)
Oskar Silfversparre (1832-12-09 - 1910-09-21)
1880-12-01 Riddare av Vasaordern (RVO)
Claes Silfversparre (1826-03-15 - 1898-03-21)
1881-12-01 Riddare av Vasaordern (RVO)
Carl Silfversparre (1850-04-18 - 1930-03-11)
1912-04-01 Riddare av Vasaordern (RVO)
Elof Silfversparre (1878-05-20 - 1963-02-26)
1929-06-06 Riddare av Vasaordern (RVO)
Ludvig Silfversparre (1862-02-05 - 1933-03-16)
1932-06-06 Riddare av Vasaordern (RVO)
Riddare av Kungl. Carl XIII:s orden

Carl XIII:s orden är en svensk kunglig orden i en klass instiftad av Carl XIII år 1811.

Orden tilldelas endast svenska och utländska frimurare av evangelisk konfession och en ordinarie riddare skall minst vara 36 år gammal. En förutsättning för att svenskar skall kunna bli utnämnda till riddare i orden är att de har den högsta graden inom Svenska Frimurare Orden, grad X och är Riddare och Kommendör med Röda korset (R&K), i Svenska Frimurare Orden. Sveriges kung är ordens stormästare och näst efter honom sköter tronföljaren dess styrelse. År 1826 bestämdes att svenska prinsar blir riddare av orden vid födseln men de kan inte bära halskorset förrän de uppnått högsta graden i Svenska Frimurare Orden.

Antalet svenska riddare, förutom de kungliga vilkas antal inte räknas in, är bestämt till 33 varav högst tre präster (vilka inte benämns riddare utan ledamöter)[1] samt 30 (tidigare 27) världsliga riddare. Antalet utländska riddare var därutöver tidigare högst sju men är numera högst 10 till antalet.[2] Vid synnerliga skäl kan och har antalet riddare överskridit det stipulerade antalet.

Nya riddare utnämns (normalt) den 28 januari på Carls-dagen. Dubbningsceremonin äger normalt rum två månader senare.

Läs mer...

Fredrik Bæckström (1802-12-04 - 1866-04-25)
Riddare av Kungl. Carl XIII:s orden (RCXIII:sO)
Karl Johansmedaljen

Karl Johansmedaljen är en svensk medalj som instiftades 1854 av Oscar I till minne av hans far Karl XIV Johan.

På åtsidan bar medaljen Karl Johans porträtt, och på frånsidan en bild på statyn av Bengt Erland Fogelberg. Medaljen var slagen i silver och fanns i två storlekar: 7½ storleken och 3:e storleken. Den bars på bröstet i gult band med två blå streck. Vissa av medaljörerna lät förse medaljen med en kunglig krona.

Medaljen delades först ut till de deputerade ur de svenska och norska arméerna som närvarade vid den högtidliga avtäckningen av Karl XIV Johans staty på 40-årsdagen av den svensk-norska unionen den 4 november 1854. Sedermera kom den att delas ut till samtliga officerare och vederlikar som deltagit i fälttågen i Tyskland och Norge 1812-1813 under Karl Johans befäl.

Läs mer...

Åke Silfversparre (1795-12-16 - 1857-09-03)
1855-07-16 Karl Johansmedaljen
Konung Gustav V:s Olympiska medalj

Konung Gustaf V instiftade till minne av olympiska spelen i Stockholm 1912 en medalj att i likhet med svenska riddarordenstecken bärs på vänstra sidan av bröstet. Denna medalj som präglades i silver, tilldelades medlemmar av svenska och utländska furstehus, organisationskommitténs och internationella olympiska kommitténs medlemmar, de olika ländernas officiella representanter, specialkommittéernas medlemmar, de ledande funktionärerna samt de svenske pristagarna vid spelen, förutom en del andra personer, som gjort sig särskildt förtjänta i arbetet för tävlingarna.

Carl Silfversparre (1850-04-18 - 1930-03-11)
1912 Konung Gustav V:s Olympiska medalj (GV:sOIM)
Guldmedaljen av för tapperhet i fält

För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss är svenska belöningsmedaljer för tapperhet i krig. Medaljerna instiftades av Gustav III år 1789 och delades ut av Kungl. Maj:t. Trots att Sverige inte varit i krig sedan 1814 har medaljerna delats ut vid enstaka tillfällen fram till 1915 och dess statuter är fortfarande gällande.

Ursprungligen var medaljen avsedd för underofficerare och manskap och var av silver. 1806 infördes en guldmedalj för officerare.

Svärdsorden hade instiftats 1748 som belöning för svenska officerare som utmärkt sig för tapperhet. Under kriget mot Ryssland 1788-1790 uppstod ett behov att även belöna underofficerare och manskap. Kungen gav i uppdrag åt Vitterhetsakademin att komma med förslag på medaljernas utformning. Kanslirådet Jacob von Engeström, rikshistoriografen Jonas Hallenberg presenterade sitt förslag den 12 maj 1789. De fastställdes av kungen den 28 samma månad genom kungligt brev.

Under kriget utdelades totalt 1 900 medaljer 'i fält' och 800 'till sjöss'. Sjömedaljen tilldelades endast sjömännen inom arméns flotta. För sjömännen inom örlogsflottan fanns Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss. Två kvinnor, Anna Maria Engsten och Brita Hagberg, fanns bland mottagarna. Båda fick silvermedaljen 'till sjöss' efter slaget vid Svensksund.

Gustav IV Adolf utfärdade 24 mars 1807 de statuter som, med vissa ändringar, fortfarande är i kraft.

Läs mer...

Mattias Widegren (1775-02-28 - 1842-10-12)
Guldmedaljen av för tapperhet i fält (GMtf)
Stockholms Sankt Eriksmedalj

S:t Eriksmedaljen delas sedan 1938 ut av Stockholms kommunstyrelse till förtjänta stockholmare, 'som med hänsyn till sin verksamhet eller sina insatser i övrigt anses förtjäna en utmärkelse från stadens sida''.

S:t Eriksmedaljen delas även ut till de medarbetare som arbetat i Stockholms stad under sammanlagt 30 år eller som vid sin pensionsavgång arbetat i staden i minst 25 år. Medaljen överlämnas även till ledamöter av Stockholms stadsfullmäktige efter 20 års tjänst.

Medaljerna överlämnas i samband med festligheter i Blå Hallen i Stockholms stadshus, på Erik-dagen den 18 maj.

Medaljens namn kommer av Sveriges skyddshelgon Erik den helige, som även återfinns i Stockholms stadsvapen.

Läs mer...

Carl Carlsson Silfversparre (1893-08-12 - 1964-03-11)
1956-04 Stockholms Sankt Eriksmedalj (S:tEM)
Goethe-medaljen

Goethemedaljen är ett årligt pris som årligen delas ut av Goetheinstitutet för att hedra icke-tyskar för bidrag i institutets anda. Priset delas ut den 22 mars, årsdagen av Johann Wolfgang von Goethes död. Det första priset delades ut 1955.

Läs mer...

Johannes Edfelt (1904-12-21 - 1997-08-27)
1985-03-22 Tilldelad Goethe-medaljen
Hedersdoktor

Hedersdoktor, dr h.c. (latin: doctor honoris causa) är en hederstitel som delas ut av en fakultet vid ett universitet enbart som en utmärkelse, alltså utan att denne har avlagt doktorsexamen eller erövrat doktorsgraden vid det aktuella universitetet. Däremot skall hedersdoktorn antingen utanför det akademiska examinationssystemet ha utfört motsvarande prestationer eller ha utfört en för den vetenskapliga forskningen annars synnerligen gagnande gärning. De flesta hedersdoktorer är antingen forskare inom ett annat område som en fakultet som ett tvärvetenskapligt erkännande vill belöna, eller forskarkolleger som man såsom en markering av till exempel sina internationella kontakter vill knyta till sin arbetsgemenskap. Ibland kan mycket framstående kulturpersonligheter, till exempel författare, kallas till hedersdoktorer. Ett nytt och mycket omdiskuterat inslag i svensk akademisk praxis är att även statsråd numera kan belönas med hedersdoktorat för politiska beslut fattade å tjänstens vägnar, se Göran Persson och Annika Åhnberg.

Titel förlänas genom deltagande i universitets promotion.

Förled till förkortning av doktorstiteln beror på vid vilken fakultet personen blir doktor, till exempel fil.dr h.c. för hedersdoktor vid filosofisk fakultet. I dagligt bruk används inte efterledet h.c. För utländskt hedersdoktorat används utländska benämningar, Ph.D. h.c. (för brittiska och amerikanska doktorat) och D.Phil. h.c. för övriga utländska hedersdoktorat.

Förr har universiteten även utdelat hederstitlar på kandidat- och licentiatnivå, något som inte alls förekommer idag.

Läs mer...

Ryska Sankt Anna-orden

Sankt Annas orden (ryska: Орден Святой Анны), var en rysk orden instiftad 1735 på initiativ av Karl Fredrik av Holstein-Gottorp till åminnelse av hans hustru Anna Petrovna, men i namn av den heliga Marias mor Anna. Ordens motto var 'Amantibus Justitiam, Pietatem, Fidem'. Då hertigarna av Schleswig-Holstein-Gottorp blev ryska regenter kom orden till Ryssland. 1797 inkorporerade orden av Paul I av Ryssland i det Ryska ordensväsendet. Orden avskaffades efter revolutionen 1917. Inom huset Romanov har man dock fortsatt att dela ut orden.

Läs mer...

Elof Silfversparre (1878-05-20 - 1963-02-26)
1908 Riddare av Kejserliga Ryska Sankt Anna-orden av 3 klass (RRS:tAO3kl)
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden

Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (på tyska: Verdienstorden der Bundesrepublik Deutschland, ofta kallad Bundesverdienstkreuz) är Tysklands enda statsorden. Den delas ut för särskilda prestationer inom politik, näringsliv, kultur, humaniora. Orden instiftades den 7 september 1951 av förbundspresidenten Theodor Heuss.

De flesta tyska förbundsländer har sina egna förtjänstordnar, med undantag för Hansastäderna Hamburg och Bremen, vilka avvisar alla ordnar. Enligt gammal tradition avböjer deras medborgare, särskilt tidigare eller förevarande senatorer, alla slags ordensdekorationer. Förbundskansler Helmut Schmidt, som tidigare var senator i Hamburg, är det mest kända exemplet härpå.

Läs mer...

Johannes Edfelt (1904-12-21 - 1997-08-27)
Officier av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (OffTyskRFO)
Finlands Lejons Orden

Finlands Lejons orden (finska: Suomen Leijonan ritarikunta) är en finsk statsorden. Orden instiftades 11 september 1942 för att ge ett alternativ till att utdela Finlands vita ros alltför ofta.

Läs mer...

Johannes Edfelt (1904-12-21 - 1997-08-27)
Riddare av I klass av Finlands Lejons orden (RFLO1kl)
Erindringsmedaljen for Krigen 1864

Erindringsmedaljen for Krigen 1864 er en medalje, man kunne ansøge om at få tildelt, hvis man enten i Hæren eller i Søværnet havde deltaget i felttoget 1864 – også kendt som 2. Slesvigske Krig. Medaljen blev indstiftet af Christian 9. den 10. juni 1875 og blev administreret af Krigsministeriet. Krigsministeriets notater indikerede, at der var 53.000 berettigede til medaljen, foruden de 5.000 ansøgninger, som Marineministeriet havde registreret.

Medaljerne blev uddelt i begyndelsen af 1877 til de berettigede. Den 11. marts 1877 samledes en masse tilfredse medaljemodtagere ved Børsen i København for at vise deres taknemmelighed til Christian 9. De samlede medaljemodtagere valgte en deputation, der blev ledsaget af 5-6.000 mand til Amalienborg, hvor deputationen overbragte en tak på vegne af de forsamlede medaljemodtagere. Herefter holdt kongen en tale til folkemængden, der blev besvaret med et 'Kongen Leve', hvorefter man gik hver til sit.

Läs mer...

Knut Silfversparre (1840-07-24 - 1882-12-21)
1876 Erhöll Erindringsmedalj (DMM) för deltagande i Danmarks fälttåg
Dannebrogorden

Dannebrogorden är en dansk riddarorden instiftad 1671 av Kristian V och som numera är en förtjänstorden.

Dannebrogorden är en dansk riddarorden instiftad 1671 av Kristian V och som numera är en förtjänstorden.

Kristian V:s orden skulle ursprungligen bestå av 50 adliga riddare i en klass, samt kungen och hans söner. Under tidigt 1800-tal förändrades dock orden. Den 28 juni 1808 beslutade den nytillträdde kung Fredrik VI av Danmark att, med franska Hederslegionen som förebild, göra Dannebrogorden till en modern förtjänstorden. Den skulle erkänna civila, kulturella och militära insatser för Danmark och danska intressen, och vara indelad i fyra klasser. I 1808 års statuter noteras att trots att religionens och moralens stimulans, samt därefter monarkens och landsmännens uppskattning, är den gode samhällsmedborgarens förnämsta belöning så gynnar det kungens syften att inrätta en extern symbol för erkännande av samhällsinsatser.

Dessa insatser kunde vara av många olika slag. Krigsmannen förväntades exempelvis att uppvisa ett särskilt stort mått av mod, insikt och manlighet; hos statstjänstemän uppmuntrades i stället tro, insikt och nit. Danskar i gemen skulle belönas för hängivelse till kung, fosterland och medborgare. De bragder som låg till grund för ordensutdelningen skulle löna nationen och vara verkliga vedermödor där inget besvär hade sparats i verkställandet. Även vetenskapliga och konstnärliga framsteg, liksom uppfinningar som leder till att nya källor till rikedomar öppnas för Danmark och dess allmännyttiga inrättningar inom jordbruk, industri eller handel, kunde belönas.

Läs mer...

Knut Silfversparre (1840-07-24 - 1882-12-21)
1864-10-06 Erhöll danska riddarorden Dannebrogorden (RDDO)

Känner du till fler utmärkelser till personer inom ätten Silfversparre?