Tillfälligt nedstängd
Ingelstad

Id: 103284

Typ: Säteri
Plats: Östra Torsås (G), Växjö, Kronobergs län, Sverige

Notiser: 23

Tidigaste: 1793-03-03
Senaste: 1857-11-10
Berörda personer: 23
Beskrivning
Ingelstad, by uti Östra Thorsås socken, Konga härad och Kronobergs län, 1 ’/2 mil från Wexiö, består af 53/4 mant. skatte, 1 mant, frälse säteri, och taxerades 1859 jemte det på byns egor belägna Hanefors pappersbruk, som eges af 2 bönder, och qvarn, till 35,280 rdr rmt. Skattehemmanen äro skiftade i 19 delar, hvaraf en har gästgifveri, derifrån skjutsas i norr till Wexiö 1 ’/2 mil, denna väg är nästan jemn och omgifves af tallskog, hvaremellan framglänsa flera sjöar; några hafva nyligen blifvit utdikade; i söder till Uråsa 3/4 mil, i nord-vest till Täfvelås 5/8 mil, sydost till Bo-aryd eller Broared l5/8 mil. Detta ställe är af stort intresse, emedan der i en aflägsen forntid funnits ett konungasäte, hvarom flera benämningar bära vittnesbörd, såsom Kongsängen, Kongsmaden, Kongsstigen, Kongsbron och Kongsladan. Det antages hafva varit Wärends-konungen Ingel Alfvarsons slott. Söder här om, helt nära gästgifvaregården ligga flera ätthögar, hvilka, bestående af kullersten och jord, äro gräsbeväxta. I närheten märkas flera stensättningar. Den största af dessa högar, hvilken har namn af Inglinge- eller Ingelshög, håller efter Brunii uppgift i nedre omkrets 165 steg och omkring en öfre afplattning 80 och i stark lutningsvinkel 18. Midt på höjden står en gråstenshäll, som är nederst 6 fot, öfverst 2 fot bred, 6% fot hög och ungefär 8 tum tjock. A södra sidan jemte denna bautasten, som saknar inskrift, ligger en gråsten som, liknande ett något sammantryckt klot, har inhuggna prydnader och håller 22/3 fot i tvärmått, i5/6 i tocklek. år 1829 fann Wieselgren den klotrunda stenen nedrullad och en potateskällare gräfd vid foten. Nämnde författare yttrar härom i sin »Ny Smålands beskrifning»: Utom allt tvifvel har Wärends civila medelpunkt någon tid Yarit här. Då Tacitus omtalar Sidonier, såsom grannar till Svionerna, dem like i allt utom att de förre ha en qvinnoregering, torde förklaringen af Side, namnet på modergudinnans äpple, ej vara utan allt skäl, äfven om man ej antager, att den klotrunda stenen på Inglinge hög var detta Sides symbol. En ättehög, som ligger bredvid den nyssnämda, är jemväl ganska ansenlig, men den saknar bautasten och är i midten urgräfd. Från Inglinge hög, hvilken omgifves af små björkar och dominerar hela nejden, njuter man herrliga utsigter öfver vackra ängar och åkrar, vidsträckt barrskog, samt två sjöar. E. Dahlbergs teckningar af Inglingehög. och dithörande rundsten gifva någorlunda ett begrepp derom. En fornsägen, att Ingel blifvit jordad med krona och spira af guld samt 2:ne års skatt, har någon gång satt penningegräfvare i rörelse. År 1774, efter Sjöborg 1782, företog sig en rådman från Skeninge att i sådan afsigt gagnlöst förstöra högen, men måste efter flera ledsamheter och betydliga kostnader återställa allt i sitt fordna skick. Han skall hafva funnit ett med spetsen uppstående svärd och derunder en massa af lera, som betäckte en urna in. m. dylikt. Det skall äfven händt i den gamla goda spöktiden, att en Jöns Gyllensparre låtit föra den runda stenen till sin gård Ingelstad, men ingen ro blef i huset förrän stenen kom åter på sin plats. Slätten och trakten häromkring äro uppfyllda af grifthögar, kummel och hallar; deribland märkas jätteplatsen, Kal/va kullen, Elfvarör, Kyckling eho-nan, llesestenarne m. fl., samt några 100 famnar vester om sjön en fornlemnings-plats, som utmärker sig genom en prydlig anläggning. Här vid gästgifvaregården är äfven häradets vackra tingshus, omgifvet af planterade träd. Ingelstads säteri med underlydande ls/4 mantal skattehemman, tax. 1859 till 13,350 rdr, eges af kapten S. Cervin. — Per Jönsson till Ingelstad, gift med Karin Stråle till Eknaholm, var far till Jöns Pehrsson, som först kallade sig Gyllensparre, introducerad 1627. Ar 1545 var Ingelstad deladt mellan tre. Den ena gården var hustru Brigittas sätesgård. Major J. Gyllensparres dottersöner P. & J. & C. Rosenbjelke läto omkring 1700 godset gå ur slägten till Branting; det egdes på 1750-talet af ryttm. Ljungfelt, gift första gången med M. B. Branting; han sålde det till öfverjägm. P. W. Silfversparre, hvilken låtit uppföra åbyggna-den. Ar 1818 ärfdes Ingelstad af sonen öfverstelöjt. Wollmar Silfversparre. Till gården höra medelmåttigt höbol, hjelp-lig skog, vacker trädgård. Byn räknade 1859: 269 innvånare. Källa: Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L

Notiser

Navigering

Ingelstad Östra Torsås (G), Växjö, Kronobergs län, Sverige



Vet du mer om Ingelstad relaterat till ätten Silfversparre?